av Fabrizio Gatti

Översättning: Margareta Zetterström

Reportage | Danskt band 552 sidor | Utk maj 2013

Bilal är berättelsen om den italienske journalisten Fabrizio Gattis resa under antaget namn för att  med egna ögon möta de människor som är beredda att riskera allt för chansen till ett nytt liv i Europa. Resan  börjar i Dakar i Senegal och fortsätter genom Mali och Niger upp mot gränsen till Libyen. Resan görs i  överlastade lastbilar genom Saharaöknen där ett motorhaveri kan resultera i döden.

Bilal är även den identitet som irakkurdisk flykting som författaren använder under sin resa. Genom  att sätta sig själv i de illegala flyktingarnas – klandestinernas – situation försöker författaren se Europa genom  deras ögon.

Bilal är en oavbrutet fängslande skildring av en dramatisk resa, men det är inte författaren och  hans strapatser som står i centrum för berättelsen utan människorna han möter längs vägen: Daniel, Joseph,  Khaled, James, Billy och deras vänner. Författaren är särskilt intresserad av vad det är som driver människor att  lämna sin familj och sitt land och våga allt, det beslut som utgör ”vattendelaren mellan innan och efteråt”.  Genom skildringarna av de människor Bilal möter på sin resa växer boken till en skildring av en av vår tids  största folkvandringar – strömmen av människor som försöker ta sig in i ”fästning Europa”.

Pressröster

Hannah Laustiola recenserar Bilal i Amnesty Press 

Det är med känslighet och ett underliggande raseri som Gatti berättar om de människoöden han möter längs  vägen. Han belyser EU:s och specifikt Italiens delaktighet i att skapa och förvärra en situation där människor förvägras  grundläggande mänskliga rättigheter.

 Läs mer i Amnesty Press 

Mikael Löwegren recenserar Bilal i Kyrkans tidning

Bilal är 2013 års viktigaste bok och borde vara  obligatorisk läsning för alla som vill följa Jesus i det tjugoförsta  århundradet: ”Sannerligen, vad ni inte har gjort för en av dessa minsta,  det har ni inte heller gjort för mig.”

 Läs mer i Kyrkans tidning 

Peeter Umblia recenserar Bilal i Miljömagasinet

Det är en tung bok som tydligt visar vilka ofattbara uppoffringar och risker dessa människor tar för att nå  något de har hört talas om. De som överlever väntar oftast inget annat än förnedring i flyktingmottagandet på Sicilien  och slavlika förhållanden inom det italienska jordbruket för runt 3 euro i timmen. Om helvetet på jorden är en väg så är  det vad boken handlar om.

 Läs mer i Miljömagasinet 

Elin Swedenmark har skrivit en artikel om Gatti och Bilal för TT som publiceras i många tidningar

Ända sedan 1990-talet har Fabrizio Gatti skrivit om flyktingars situation. Till slut kände han sig tvungen att  själv betala ett pris. I reportageboken "Bilal", som nu ges ut på svenska, wallraffar han sig därför genom den moderna  slavrutten från Afrika till Europa, för att skildra en värld som få européer sett. – Traditionella intervjuer räckte inte till. Jag ville veta alla detaljer men människorna som hade blivit  utsatta för övergreppen ville inte berätta. Och framför dem kände jag mig som en voyeur, säger han. I "Bilal" reser han från Senegal till Libyen, och beskriver hur människor blir rånade, kvarlämnade i öknen och  tvingade att prostituera sig under resan till Europa. Men inom varje person glöder ändå hoppet om ett bättre liv.

 Läs artikeln i ÖP,  Västervikstidningen,  Bohusläningen,  Norran,  GP eller  Corren. Enligt Google har artikeln även publicerats i Borås tidning, Smålands dagblad, Värnamo nyheter och Gefle dagblad, men jag hittar inte några  länkar till de artiklarna.  

Carl Åkerlund recenserar Bilal i Västerbottens Kuriren

Det är lätt att känna sig maktlös inför något så  horribelt. Gattis bok läser man inte heller utan att gråta, men läsa den  bör man. Den senaste tragedin är bara ännu en påminnelse om en  fortgående skandal. I boken sätts saker i ett medmänskligt och samtidigt  välinformerat sammanhang. De namnlösa får namn, ansikten, historia,  svagheter och förlåtande drag. Som vem som helst. Det går samtidigt inte  att blunda för de bakomliggande orsakerna till de nu hundratals  drunknade när man läst den här boken, lika lite som det går att glömma  de personer vars finkorniga porträtt Gatti låter en ta del av. Vårt eget  ansvar är enormt. FN:s ansvarige för flyktingars rättigheter, François  Crepeau, har efter Lampedusa pekat mycket tydligt på EU:s skuld i  frågan: ”Dessa dödsfall hade inte behövt inträffa”, sa han inför FN:s  generalförsamling i New York strax efter katastrofen: ”Att bemöta  irreguljära migranter med enbart förtryckande åtgärder kan ge upphov  till dylika tragedier.”

 Läs mer i Västerbottens Kuriren 

Jan Bergsten recenserar Bilal i Folket i Bild/Kulturfront 

Det som gör att den här boken blir så mycket mer än ett indignerat protestreportage är att  Fabrizio Gatti fortsätter där de flesta reportagen slutar. Han följer de som som lyckades ta sig fram till  målet Italien, till drömmarnas Europa. Under dold identitet arbetar han som illegal invandrare på tomatodlingar  i södra Italien. Vad han där skildrar är en systematisk rättslöshet och övergrepp utan påföljd. (nr 9/13)

Kajsa Ekis Ekman hyllar Bilal i DN 

Jag har aldrig läst något liknande. Kvalitetsmässigt  är det inte ett reportage, utan en roman. Boken är i klass med de stora  romanerna om människors umbäranden, som Upton Sinclairs "Vildmarken",  Elsa Morantes "Historien" eller John Steinbecks "Vredens druvor". Den  enda skillnaden är att huvudpersonerna byts ut allt eftersom. För det är  verkligheten han beskriver, och flera av hans medresenärer dör på  vägen. Andra försvinner eller fastnar i öknen.

[…]

Alla de som någon gång tänkt tanken: "det kommer för  många utlänningar hit", läs denna bok. Den som inte har medkänsla  efteråt saknar hjärta. Den som inte förstår att det är omöjligt att  stoppa migrationen – i en värld där den globala ojämlikheten kvarstår –  saknar hjärna. Läs mer i Dagens Nyheter

Tomas Lappalainen recenserar Bilal

Den här boken ger fantastiska inblickar i det världsdrama som består i fattiga afrikanska människors  strävan att komma in i det rika Europa. Den italienske journalisten Fabrizio Gatti har tillsammans med människor som vill till Europa rest från  Senegal, genom Mali och in i Saharaöknen i Niger upp mot Libyen, varifrån massor med människor hela tiden tar sig  till ön Lampedusa söder om Sicilien. Läs mer i Arbetet

Christian Andersson recenserar Bilal i  politiken.se

Först som sist vill jag säga till intresserade läsare:  Låt inte tjockleken avskräcka! Boken är nämligen ett mästerverk,  chockerande men också välskriven och spännande. (130815)

Johan Erlandsson recenserar Bilal i  Kommunalarbetaren

”Bilal” går att läsa som en äventyrsbok, det är ibland fruktansvärt spännande, den går att läsa  som ett psykologiskt drama, en lysande reportagebok men sist och slutligen är det en politisk bok: Hur kan vi  låta det här ske? Hur kan vi tolerera en värld som är så orättvis att människor är beredda att offra sin hälsa,  sina närstående, sina liv, bara för en drägligare tillvaro?

”Bilal” säger oss förfärande mycket om vår samtid. (130814)

Margareta Flygt recenserar Bilal i  Smålandsposten

”Det är inte en dag för tidigt som Fabrizio Gattis prisbelönta reportagebok från 2005 om  flyktingströmmen från Afrika till Europa översatts. Journalisten Fabrizio Gatti skriver i den italienska  tidskriften Espresso och man önskar att det han skriver hade varit påhittat.” (130813)

BTJ:s lektör Jorun Koca Jakobsson skriver att Bilal

är en oerhört stark bok. Eftersom den är skriven med ett inifrånperspektiv ges berättelserna tyngd  och trovärdighet. Samtidigt har Gatti ett eget liv att gå tillbaka till medan flyktingarna han mött är fast i sitt  helvete. Der är en viktig bok som stundtals är svår att läsa eftersom flyktingarnas öden är så tragiska och  omänskliga (Häftepos 13118142)

Benny Holmberg recenserar Bilal i  Tidningen Kulturen

Fabrizio Gatti har skrivit ett gripande epos om sin färd genom de illegala flyktingarnas plågsamma värld. Det är ett  imponerande verk om en av vår nutids allra mest brännande frågor, en svidande sannskildring av vad som verkligen  sker ända ned i minsta skrotbil som mitt i natten, med trasiga bromsar och läckande oljetråg transporterar en  handfull hopträngda, smutsiga, uttorkade men förhoppningsfulla människor genom öknen mot kusten, mot möjligheterna,  mot utsikternas strand som leder till Europa. Det är en mästerverk skrivit av en skicklig journalist som i flera  fall tagit utsatta människors identitet för att kunna skildra hur deras tillvaro tar sig ut. Och det blir på  riktigt. Det blir verklighet. (130703)

Christian Swalander skriver nyanserat och infallsrikt om Bilal på nättidningen  Alba

Fabrizio Gatti bok är en ögonöppnare av samma slag som en gång Günther Wallraffs reportage från den  tyska industriella verklighet där folk behandlades som förbrukningsvaror. Men Bilal är mer fullständig och  mångfacetterad i sin verklighetsbild än Wallraffs böcker. Däremot är tidsandan annorlunda, det politiska tryck mot  större rättvisa och bättre arbetsförhållanden som fanns när Wallraff var verksam saknas i dag. Snarare är det så att  de dominerande politiska krafterna vill se ökade möjligheter att anställa folk med låga löner och under osäkra  anställningsvillkor. Så kan de sämst ställda i utvecklade europeiska länder ställas mot de ännu fattigare flyktingar  som söker sig till Europa för att arbeta.

Under rubriken ”Högkvalitativt litterärt reportage” recenserar Elisabeth Hjorth Bilal i  Svenska dagbladet. Hon skriver bland annat:

Bilal är en fruktansvärt bra bok, kanske den bästa. Kanske den mest akuta litterära dokumentation av en pågående katastrof som går att få tag på. De här sidorna ska jag bära med mig som en dov molvärk, en sorg. Det betyder inte att det är besvärligt att läsa dem. Gatti skriver ett högkvalitativt litterärt reportage. (Svenska dagbladet, 10.6.13)

Tomas Löfström skriver i  Kristianstadsbladet

Det är en storslagen reseskildring, ett skakande, anklagande reportage. Drygt 550 sidor fyllda av  myllrande detaljer och gripande livsöden, en oavlåtligt spännande och upprörande berättelse om människor på väg  mot sin undergång, en historia om djup hopplöshet – samtidigt präglad av resenärernas strävanden, dessa ”hjältar”  som är bokens huvudpersoner. (130610)

Röster om den italienska originalutgåvan

”en wallraffare som slår alla föregångare” (Åke Malm om det italienska originalet)

Läs gärna Margareta Zetterströms presentation av boken i  Svenska dagbladet.